Feeds:
Posts
Comments

Vår bok landade hos mig och går nu vidare till Anne

Gemensamma skissboken?

Är det någon som har koll på var våran gemensamma skissbok befinner sig? Rör den på sig över huvudtaget eller har den fastnat någonstans?

Ännu en björn…

Jag pratade just med Jeanette i Linde och hon berättade om den här björnen, illustrerad av Theodor Kittelsen, Norge. Så här står det i Wikipedian: “White-Bear-King-Valemon is a norwegian fairy tail collected by Peter Christen Asbjørnsen.”  

Appropå björnar

 

Lustigt, min björn går också i den globala uppvärmningens tecken, bara tvärtom. En isbjörn som hamnar utan sina isberg med bara grönska. Det freudianska tecknet är  namnet  på flickan och björnen som heter:    ” pappa och jag”.

Söndags-skiss

Skickar kvällens nonsens-skiss:

Pennstift

Närbilder av pennstift från Florens. annika

 

 

Bokbinderi Florens

      

 

Tillbaka efter en resa till Florens som är ett av bokbinderiets mekka för att inte tala om all konst som det fullkomligt “kryllar” av (och turister). Synintryck och inspirationen flödar och att få se Michelangelos och Giottos konst i verkligheten ger mig rysningar efter ryggraden av lycka. Det fanns massor av affärer som saluförde bokbinderi, de flesta med en liten verkstad antingen i nära anslutning eller i en baklokal i affären. De vanligaste inbindningarna var i läder och marmorering. Böckerna var antingen helt inbunden i läder (skinnband) med olika dekorer inpräglade eller med en marmorering med ryggens pärm och hörn inklädda i läder. En annorlunda inbindning var en lädermapp med tydliga stygn i läderryggen (se bild).  Marmoreringspappret användes förutom böckerna till att  klä in lådor och askar. Tekniken  var samma som vi gjorde med tapetklister men med oljefärg. Mönstren var oftast olika stänktekniker och även “kammade” (se bild på verktyg). Fann en affär ” Johnson and Relatives”, mail: joandrefi@yahoo.it som tryckte gamla handgjorda mönstertryck, numera dock i screentryck från 1700-talet som användes till framsidor av böcker, mappar,lådor mm. Det fanns även italienskt tusch (sepia) som var vattenfast och några med parfymdoft i. Stiftpennorna är vackra och ligger tungt i handen och är därmed mycket funktionella när man skriver och ritar med dem. Det blir stuns i linjen en levande linje och jag gillar verkligen de här pennorna som varken blöder eller “tappar” tusch över hela pappret. Sist men inte minst, alla stämplar, till lack (där man doppade stämpeln i guld och fick en tydligare och vackrare stämpel)  jag fann även tillslut stämplar till papper. En adress är: www.ilpapirofirenze.it – Florens i mitt hjärta.